4 acessos
Espera, sempre essa espera
Do branco ao cinza, ao preto
Esse ano foi preto
E os lírios caem pela janela em Västerås essa noite
Eu escuto sua risada
Pelas penas, folhas de palmeiras e cruz
Como chocalhar lá no vento, que soou como vozes roucas
Daqueles que fazem publicidade, perseguindo zumbis de seus túmulos
Me dê algo para sentir
Saudade, sempre essa saudade, bem longe daqui
Longe, longe daqui
E as rosas deixam suas pétalas caírem novamente
Como eles choram sangue, porque a vida é tão curta
E as pessoas trancadas em suas casas
Espiam pela cortina e olham para a rua
Com olhos que estão com medo de tudo que possa acontecer
Mesmo que já tenha acontecido
Väntan, alltid denna väntan
Från vitt till grått till svart
Detta år var svart
Och liljorna faller från ett fönster i västerås i natt
Jag hör ditt skratt
Över plymerna, palmbladen och korsen
Som skallrar där i vinden, som lät som hesa röster
Från dom som gör reklamen, jagar zombies upp ur graven
Ge mig nåt som känns
Längtan, alltid denna längtan, härifrån långt bort
Långt, långt bort
Och rosorna fäller alla kronblad igen
Som grät dom blod, för att livet är så kort
Och människor i de låsta tysta husen
Gläntar på gardinen och stirrar ut på gatan
Med ögon som är rädda, för allting som kan hända
Fast det redan hänt